I söndags gjorde min kära lillebror Oskar debut i en friidrottstävling! Sundsvallsmästerskapen närmare bestämt. Han hade självmant anmält sig till längdhopp, 60 meter och 400 meter.
Jag jobbade i söndags, men jag hade mobilen i fickan hela dagen och väntade med spänning på sms från pappa. Till slut fick jag ett resultatsms, han hade hoppat 2,45 i längd vilket räckte till en 6:e plats, och i 60 meter gick han vidare till final med 3:e bästa tiden! Fan vad bra han är Ogge!!
Senare under eftermiddagen får jag ett mms, Ogge står på prispallen! Det hela slutade på en tredjeplats, och på mmset sträcker han upp armen i luften och är mycket nöjd. Grymt brorsan!
Men det roligaste hände idag... Jag ringde pappa för att kolla läget, vi pratade ett tag innan vi kom in på tävlingen. Då berättade han att Ogge hade lite svårt för 400 meter(klandrar honom inte, jag är ingen långdistansare jag heller), han hade knappt orkat. 400 meter är ett varv runt en fridrottsbana, tungt! :) Pappa hade fått springa med Oskar sista rakan så att han skulle orka, haha. Så himla sött! Vilken kämpainsats! Mäkta stolt är jag över lillebrorsan!
Igårmorse när han skulle till skolan hängde han på sig medaljen och sa till pappa; Om någon nu inte tror på att jag är den tredje snabbaste i Sundsvall av pojkar 99 så är det bara att jag visar medaljen!
Rätt inställning Ogge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar